Jämställd (eller helt enkelt ”smartare”) snöröjning

När Karlskoga kommun 2010 analyserade sin snöröjning insåg de att snöröjningen inleddes främst kring större bilvägar och arbetsplatser.  Bilister, varav majoriteten är män, prioriterades före gångare, cyklister och kollektivtrafikresenärer, som oftare är kvinnor, barn, funktionsnedsatta och äldre. Detta trots att det är svårare för en gångare eller cyklist att ta sig fram i en decimeter snö än vad det är för en bilist. En omprioritering gjordes och utan ökade kostnader är staden nu mer tillgänglig för alla medborgare. Färre behöver ta bilen för att vintervädret gör det svårt att cykla eller gå.  Bilisterna visade sig också köra försiktigare och bilincidenterna minskade något efter omläggningen av snöröjningen.

Budget

Låg

Tidsåtgång

Låg, Mellan

Svårighets-grad

Mellan, Hög

Geografi

Tätort

Organisation

Offentlig org.

Vad som behövs

- En eller ett par handlingskraftiga personer som driver igång arbetet
- Förankring bland berörda chefer och medarbetare, som skapar vilja bland dessa samt bland de entreprenörer som bedriver snöröjningen.
- Hålls förändringen inom ursprunglig budget, som i Karlskoga, krävs inga politiska beslut men likväl politisk förankring
- En schematisk kartläggning av hur snöröjningen ser ut i dagsläget, och en plan för hur snöröjningen istället ska prioriteras
- Medvetenhet om att insatsen ställer ökade krav på kommunal samordning och planering av snöröjningen

Resultat

I och med omläggningen är det färre som behöver ta bilen bara för att busshållsplatser, gång- och cykelvägar är oframkomliga, vilket ger miljövinster. Vid en tidig uppföljning kunde man skönja färre bilincidenter, förmodligen för att bilisterna kör mer försiktigt när snöröjningen förläggs något senare. I teorin bör också den ökade framkomligheten för gångare och cyklister minska risken för fallolyckor (det är tre gånger fler gångtrafikanter än bilister som skadas i singelolyckor på grund av halka) men detta är inget som undersökts i Karlskoga. Utan ökade kostnader fördelas nu stadens resurser på ett mer jämlikt sätt, och staden är mer rättvist tillgänglig.  De som var vana vid att prioriteras i snöröjningen hade inledningsvis en del synpunkter efter omläggningen, vilka fick bemötas.

Gör så här!

  1. Samla rätt personalgrupp och vrid och vänd på frågan. I Karlskoga kom diskussionen om snöröjning upp under en jämställdhetsutbildning där gruppen först tänkte att snöröjning inte har något med jämställdhet att göra. Vid närmare eftertanke insåg gruppen dock att stadens resurser styrdes mot att först prioritera större bilvägar och stora arbetsplatser (som ofta utgörs av industrier), trots att det vore smartare att först snöröja gång- och cykelvägar och att prioritera vägar till förskolor eftersom det är hit många åker innan de tar sig till sin arbetsplats. Tips! - Även andra kommunala frågor kan vridas och vändas utifrån frågeställningen ”Vilka grupper prioriteras när vi gör som vi gör idag?”.
  2. Kartlägg nuläget, så att ni får bra underlag att presentera för beslutsfattare. I Karlskoga gjordes en schematisk kartläggning och därefter föreslogs en omläggning i prioritering av snöröjningen(se bifogat dokument).
  3. Besluta om förändrade prioriteringsordningen. Informera och motivera för berörda parter varför omläggningen görs, så att detta är väl förankrat.
  4. Inför förändringen, och följ upp resultatet. Revidera och förbättra vid behov.

Notera! I Karlskoga gick processen från idé till handling relativt fort och smidigt, mycket för att så många av nyckelpersonerna som behövde vara med på tåget fanns samlade i samma rum när idén uppstod. Under andra förutsättningar kan förmodligen mer tid och handläggning behövas, vilket förstås gör insatsen lite mer komplicerad och tidsåtgången högre.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

Nyckeln i Karlskogas satsning var först och främst att olika personalbefattningar möttes i uppgiften att tänka nytt kring befintlig verksamhet. En god grogrund för kreativitet helt enkelt! En annan framgångsfaktor var att inte göra förändringen onödigt omfattande och krånglig utan att helt enkelt testa den nya lösningen (även fast resultaten förstås kan bli goda även i en kommun där frågan behöver längre behandlingstid innan genomförande). Hur man bäst kommunicerar förändringen är en fråga värd att lägga vikt vid. Jämställd snöröjning skulle lika gärna kunna beskrivas som smartare snöröjning eller tillgänglig snöröjning. Oavsett vilket begrepp som används, se till att verkligen få med alla de aktörer som berörs av förändringen på tåget. Motivation är nyckeln! En annan viktig framgångsfaktor är förstås att verkligen leverera i nivå med det som kommuniceras; om gångare, cyklister, kollektivtrafikresenärer, äldre och föräldrar (målgrupper som alla är tänkt att gynnas av förändringen) inte upplever någon förbättring i nivå förväntningarna, samtidigt som bilister upplever (eller bara hört talas om) en försämring så blir satsningen svår att motivera i längden.

Fallgropar:

Den största fallgropen handlar om de ökade kraven som i och med förändringen nu ställs på kommunens samordning av den nya snöröjningsprincipen. TIllgänlig snöröjning handlar om att snöröja i en viss ordning, så att t.ex. inte snövallar uppstår gentemot cykelbanor, och det ställer högra krav på att entreprenörer är synkade och kan anpassa sig efter varandra (alternativt att färre entreprenörer används entreprenör hantera flera event. Detta är viktigt att vara förberedd på vid införandet

Tips på andra som genomfört liknande insatser

Flera kommuner har senare gjort liknande satsningar, bl.a. Huddinge, Karlstad, Botkyrka, Umeå och Stockholm.

Organisation(er) som står bakom insatser

Karlskoga kommun

SKL har gjort en film som beskriver satsningen:

Kontaktperson

Bosse Björk, Samhällsplaneringschef
Karlskoga kommun
Telefonnummer: 0586 610 00 (Växeln)
Epost: bosse.bjork@karlskoga.se