Inga onödiga bilresor

Organisation(er) som står bakom insatser

Jönköpings kommun

 

Beskrivning av insatsen

Genom samarbete med ortens cykelhandlare har Jönköpings kommun erbjudit invånare att låna elcyklar gratis 1 vecka var. Det har i snitt varit 260 deltagare varje år sedan 2013 vilket innebär cirka 1 500 deltagare. Efter varje omgång har deltagarna fått utvärdera sina erfarenheter.

Vad som behövs

  • Projektledare
  • Elcyklar till förfogande internt eller genom cykelhandlare genom samverkan
  • Bokningssystem
  • Utlåningsavtal
  • Upphandlad reklambyrå eller intern kommunikationsavdelning
  • Utvärdering och uppföljning

Resultat

Kampanjen har haft goda resultat genom åren. Både vid de omedelbara utvärderingarna samt vid de långsiktiga ser vi att en beteendeförändring har skett där deltagarna cyklar mer efter att de har varit med i kampanjen. Kampanjen har också lett till merförsäljning av elcyklar hos de cykelhandlare som varit med plus att de har fått mervärde genom exponering i media.

Gör så här!

  • Börja med att avgöra vilken budget ni har.
  • Fundera på hur ni ska tillhandahålla elcyklar. Behöver dessa köpas in så krävs budget för det. Om ni får med er cykelhandlarna att stå för elcyklarna så avlaster det kostnaderna rejält.
  • Antingen väljer ni kortare utlåningsperioder med fokus på spridningseffekt (många deltagare) eller så kan ni fokusera på längre perioder om fokus istället är beteendeförändring.
  • Använd tillräckliga medel för kommunikation så ni når ut ordentligt och attraherar både deltagare och media.
  • Fundera på hur ni vill administrera bokningar och hur ni väljer ut kandidater.
  • Upprätta utlåningsavtal. Det skyddar alla parter i händelse av olycka eller stöld.
  • Gör ordentliga utvärderingar för att mäta resultat.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer

  • Bra samarbete med cykelhandlare som stod för elcyklarna i utbyte mot att de fick ha sitt namn på cyklarna genom en skylt som vi tog fram. Detta innebar att vi slapp en stor kostnad i investering av elcyklar.
  • Vi skapade ett automatiserat bokningssystem på vår kampanjsida där deltagarna själva fick välja vilken vecka de ville boka. Tre bekräftelsemail genererades – ett till deltagaren, ett till cykelhandlaren och ett till oss.
  • Vi upptäckte i utvärderingarna goda resultat från deltagarna där det visade sig att både den faktiska tiden på cykel har ökat och viljan att cykla ännu mer.

Fallgropar

  • Innan vi förstod värdet av ett automatiserat bokningssystem så valde vi själva ut deltagare som hade anmält sitt intresse vilket var mycket tidsödande.
  • Var noga med att utlåningsavtalen skrivs under av både låntagare och cykelhandlare. Vid skada eller stöld finns inga juridiska stöd om avtalet inte har använts.

 

 

Budget

Mellan

Tidsåtgång

Mellan

 

Svårighets-grad

Mellan

 

Geografi

Tätort

 

Organisation

Offentlig org.

Kontaktperson

Namn: Mattias Bodin

Titel: Projektledare

Arbetsplats: Jönköpings kommun

Telefonnummer: 036 105919

Mailadress: mattias.bodin@jonkoping.se

Intern klimatkompensation

Intern klimatkompensation innebär att ett extra internt kostnadspåslag läggs på färdsätt eller aktiviteter som är mindre hållbara för att finansiera mer hållbara alternativ. Intern klimatkompensation kan och bör skäras på olika sätt beroende av organisationens förutsättningar och behov.

Intern klimatkompensation kan göras på fler områden än resor.

 

Budget

Låg

Tidsåtgång

Låg

Svårighets-grad

Mellan

Geografi

Landsbygd & Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

- Statistikunderlag för att veta nuläget och behov. Det är inte alltid siffrorna visar det man tror.

- Utredning och resurser till utredning

- Någon som driver igenom frågan för beslut

- Eventuell administration för att fördela kostnaderna internt. Detta är förstås avhänget på hur man väljer att formera den interna klimatkompensationen

Resultat

- Inom Region Västernorrland minskade antalet flygresor under en period med 80 procent och har därefter hållit sig på en avsevärt mycket lägre nivå.

- Antalet tjänsteresor med buss och tåg i länet har ökat från 4 800 resor 2012 till 16 500 resor 2017.

- Interna klimatkompensationen har på Region Västernorrland bidragit till en kulturförändring gällande tjänsteresor.

- Interna klimatkompensationen har bidragit till flertalet positiva rubriker i media för Region Västernorrland och även priser.

Gör så här!

Intern klimatkompensation kan och bör skäras på olika sätt beroende av organisationens förutsättningar och behov. För att kunna göra detta behövs det först utredas vad organisationens problem och möjliga alternativ är.

När arbetet startade vid Region Västernorrland ökade koldioxidutsläppen från tjänsteresor trots att målet var att minska detsamma med 50 procent. Flyget påverkar utsläppen i stor utsträckning och från länet till Stockholm finns tåg som alternativ.

I Region Västernorrland läggs 4 kronor per mil på organisationens bilar samt privat bilkörning i tjänsten och 30 procent på biljettpriset på flyg från länet till Stockholm. Pengarna som samlas in finansierar tjänsteresor med buss och tåg inom länet. Det finns dessutom möjlighet för arbetsplatserna att två gånger om år ansöka om medel från klimatkontot för insatser som kan minska deras klimatpåverkan från tjänsteresor.

Den administration som görs är kring ansökningarna av medel två gånger om året samt vid fakturering av de 4 kronorna på organisationens bilar som läggs på manuellt i efterhand innan fakturan skickas ut till verksamheterna. I övrigt är påslagen och återbetalningen inlagd per automatik i ekonomisystem och fördelas i och med att kostnaderna konteras på olika konton.

Örnsköldsviks kommun har också en form av intern klimatkompensation där bilpoolens bilar finansierar de resor som görs med bilpoolens kollektivtrafikkort. Det vill säga, plockar du ut ett resekort så blir din resa gratis medan plockar du ut en bil från bilpoolen så kommer din arbetsplats att faktureras för resan plus den kostnad som reskorten medför.

Förslag på andra upplägg

Samla in pengar på:

- Flygresor
- Bilpoolsbilar
- Verksamsamhetsbilar
- Privat bilkörning

Detta kan göras på flera eller alla sträckor. Exempelvis endast på långa flygresor (då dessa har väldigt stor miljöpåverkan) eller endast korta bilresor (då de bör ersättas med gång eller cykel).

Använd de insamlade medlen till:

- Gratis kollektivtrafiksresor
- Distansmötesteknik
- Cyklar för tjänsteresor
- Cykelparkeringar
- Personalduschar
- Gång- och cykelvägar

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer

- Att någon/några håller i och driver genom frågan fram till beslut.
- Att justera interna klimatkompensationen efter det förändrade resmönstret.
- Mycket kommunikation och information kring införandet men även efteråt.
- Göra det lätt att göra rätt och försvåra att göra fel.
- Personalen blir bekant med kollektivtrafiken vilket ökar chanserna till ökat resande även utför arbetet.
- Berätta de positiva resultaten för media.
- Följa utvecklingen med hjälp att statistikunderlag.

Fallgropar

- Att inte förankra.
- Att inte testa för att man tror att det blir mycket administration.

Organisation(er) som står bakom insatser

Region Västernorrland

 

Kontaktperson

Jutta Zeilon, Hållbarhetshandläggare
Miljö- och hållbarhetsenheten, Region Västernorrland
Telefonnummer: 0732 XX XX XX
Epost: jutta.zeilon(a)rvn.se

Vintertramparna

En rekryteringskampanj gick ut där vi sökte personer som ville utmana sig själv och cykla mer än hälften av sina vardagsresor under perioden 1 dec- 30 April. 13 personer togs ut där de fick låna en ny vinterutrustad cykel. Det är bland annat elcyklar, lastcyklar, tandemcykel, trehjuling, citybikes och fatbikes. Vi har sedan filmat och följt dessa i sociala medier för att visa hur vardagen fungerar samt inspirera fler till vintercykling.

 

Budget

Mellan

Tidsåtgång

Hög

Svårighets-grad

Låg

Geografi

Landsbygd & Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

Kommunikationsresurs – för att kunna berätta och sprida Vintertramparvardagen, få fler att välja cykeln liksom att få människor intresserade av kampanjen i sig och söka.

En projektledare som arbetar halvtid från månaden innan kampanjstart

Intern arbetsgrupp som sköter rekryteringskampanjen och plockar ut lämpliga kandidater som inte bangar på 5 mörka kalla cykelmånader, månadsträffar och kommunikation med tramparna samt sammanställer resedagböckerna

Vinterutrustade nya cyklar av olika modeller som passar olika människors livssituationer och vardag för att få en bredd i deltagande och igenkänning för fler.

Resultat

Att fler vintercyklar

Att skapa en kultur för vintercykling

Förbättrad vinterväghållning

Stort medialt intresse

Gör så här!

Bilda en arbetsgrupp som sätter grunden, som tex tidsplan, kriterierna för vilka personer man söker, hur urval ska ske, kommunikationsplan, ansvarsfördelning mm

Köp in cyklar. Vi köpte en rad olika cyklar för att passa människor i olika livssituationer. Som tex en lastcykel på el för småbarnsföräldrarna, en fatbike för den friluftsintresserade mm. Vi ville ha en spridning bland deltagarna i varifrån de cyklade, åldrar, livssituation, kön etc.

Skapa en landningssida på webben för info om förutsättningar och en webbanmälan om intresse

Sätt ihop ett kampanjmaterial. Vi gjorde tre filmer där en vanlig Luleåbo som idag är vintercyklist berättade om varför hon vintercyklar etc. Vi körde detta i sociala medier på vår webb och intranät och länkade till landningssidan

Gör urval av sökande

Informera de uttagna och svara även dem som inte blev uttagna. Eftersom vi hade så många sökande, 600 st, och vi bara skulle ta ut 13 så var det viktigt att det inte blev en besvikelse att inte bli uttagen, så vi skrev ett brev till samtliga. Där peppade de vi dem att klara vintercyklingen på egen hand, de fick rabatt på vinterdäck hos en lokal handlare som vi har avtal med, vi bjöd in till Cykelforum (ett event som vi arrangerar om vintercykling med föreläsningar mm) och skickade med lite sadelskydd, cykeltrasor, cykelkartor mm.

Ta fram kontrakt och resedagbok, en digital på webben och en ”manuell” om man hellre önskar det samt en enkät om resvanor att fylla i före insatsen, direkt efter samt 6 månader efter

Träff med de uttagna där de fick skriva ”kontrakt” om att fullfölja satsningen, återlämna cykeln, ok att vara med i sociala medier, göra resvaneenkäten etc. Vi informerade om resedagböckerna och man fick en chans att lära känna varandra i gruppen

Pressträff och lansering av de uttagna

Skapa en sluten facebookgrupp med vintertramparna och projektgruppen för löpande kommunikation

Månadsvisa träffar med Vintertramparna med olika teman, som träff med driften och prata om vinterväghållningen, cykelmek/repkurs, hur man klär sig rätt mm. Inte minst ett socialt tillfälle för att peppa varandra och tillsammans stämma av hur långt gruppen kommit, klimatnyttan etc (via resedagböckerna)

Sammanställ resedagböckerna månadsvis

Löpande uppdateringar i sociala medier genom ffa filmer. Vi gjorde inlägg i stort sett varje vecka under perioden (5 månader) och ca 15 filmer. Via facebookgruppen fick vi även dela det som Vintertrampara själva la upp. Syftet är att följa vardagen som trampare och få en igenkänning (”det skulle kunna vara jag”). Vi har även lyft vårt egna arbete med vinterväghållningen och vi har gett tips mm för hur man klär sig rätt, en film där vi testar cykel vs bil på samma sträcka och vem som kommer fram först etc.

Löpande kontakt med media

Träffar där allmänheten får träffa vintertramparna och testa deras cyklar. Vi invigde tex en ny cykelväg mitt i vintern i -18 och hade en träff på isen i bitande -30 men med strålande sol.

Slutträff med middag och resvaneenkät.

Sammanställning av enkäter och resedagböcker och ev pressmeddelande

Resvaneenkät 6 månader efter avslutat insats för att se effekten och beteendepåverkan på lite längre sikt.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

Vi avsatte resurser på kommunikation

Vi gjorde en tydlig projektplan från början och satte grunden från start

Vi var många som jobbade med frågan och hade tydlig ansvarsfördelning

Vi satsade extra på driften genom en ny servicedeklaration (Vinterväghållningen är en väldigt viktig parameter vid vintercykling)

Vi hade kontinuerlig kontakt med tramparna – fysiskt och via sociala medier, och fick ett väldigt gott engagemang och utbyte tillbaka.

Att vi lyfte fram utmaningen i kampanjen tror vi var grunden för så många sökanden

Fallgropar:

Att inte satsa på vinterväghållningen

Att inte avsätta medel för kommunikation

Tips på andra som genomfört liknande insatser

Det är en del andra kommuner och regioner som jobbar med vintercyklingskampanjer. Det som skiljer dem från oss är att vi haft en mer kvalitativ ansats medan många andra har mer kvantitativ där de är fler deltagare men de inte får låna cyklar utan bara vinterdäck, inga månadsträffar, inga träffar med allmänheten, lite insats vad gäller kommunikation som kampanjen och tex filmer under resans gång.

Organisation(er) som står bakom insatser

Luleå kommun

Vintertramparna - Sofi Stål

Vintertramparna - Ove Bucht

Kontaktperson

Helena Lindvall, Projektledare Hållbart resande
Luleå Kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, avdelning Stadsplanering
Telefonnummer: 0920-XX XX XX
Epost: helena.lindvall(a)lulea.se

Stationsnära cykelparkeringar

För Nynäshamns kommun är pendlingsmöjligheterna in mot Stockholm och andra orter i regionen viktiga och pendeltåget spelar en avgörande roll. För att fler ska välja hållbara alternativ måste man se helaresan–perspektivet.  Ett sätt att göra detta är genom att integrera cykeln som en del av kollektivtrafiken. Syftet med Nynäshamns kommuns insats var att förenkla pendlingen med cykel och kollektivtrafik. Därför uppfördes stationsnära cykelparkeringar i samband med upprustningen av Nynäsbanan. Cykelparkeringarna har väderskydd med möjlighet att låsa fast ramen. Det blir en säker plats att ha sin cykel på medan resan fortsätter med pendeltåg.

Budget

Låg

Tidsåtgång

Mellan

Svårighets-grad

Mellan

Geografi

Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

- Utreda och hitta en lämplig plats i kollektivtrafiknära läge, med hjälp av bland annat trafikplanerare
- Politiskt beslut
- Projektera
- Bygglov
- Anlägga cykelparkeringarna

Resultat

Cykelparkeringarna placerades närmast entréerna till stationerna och antalet cykelparkeringar nästan fördubblades. I den första inventeringen som gjordes så ökade antalet parkerade cyklar markant, i genomsnitt med 58 % på jämförbara stationer och för de stationer som fått nya funktionella cykelparkeringar med 75 % på jämförbara stationer.

Gör så här!

Identifiera de viktigaste kollektivtrafikpunkterna.
- Kommunen tog fram en standardmodell för cykelparkeringar med möjlighet att låsa ramen samt med tak och belysning.
- Se helaresan-perspektivet
-- Hur är de omgivande gång- och cykelvägarna till stationen?
-- I Nynäshamns kommun genomfördes samtidigt en satsning på gång- och cykelvägvisning till och från stationerna.
- Politiskt beslut
- Projektera
- Bygglov
- Anlägga cykelparkeringarna

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

- Informationsinsatser om de nya cykelparkeringarna, gång- och cykelvägvisningen samt kommunens nya cykelkarta. Detta gjordes på kommunens hemsida och i tidningen Nyinflyttad.
- Cykelparkeringarna måste vara tillräcklig nära stationen eller hållplatsen (gärna närmare än eventuell bilparkering) för att bli använda.
- Tips!  Just nu är det möjligt att  i Stockholms län få 100 procents finansiering av cykelparkeringar.

Fallgropar:

  • Feldimensionering av antalet parkeringsplatser

Organisation(er) som står bakom insatser

Nynäshamns kommun

Bilder

Cykelparkering Gröndalsvikens station, Nynäshamns kommun

Cykelparkering Ösmo station, Nynäshamns kommun

Cykelparkering Gröndalsvikens station, Nynäshamns kommun
Cykelparkering Ösmo station, Nynäshamns kommun

Kontaktperson

Isa Eriksson, Samhällsplanerare
Nynäshamns kommun
Telefonnummer: 08-XXX XXX XX
Mailadress: isa.eriksson(a)nynashamn.se

Årsbiljett via nettolönavdrag för regionanställda

Huvudmålet är att få fler regionanställda att resa kollektivt till och från arbetet.
Alla som är anställda av Region Uppsala erbjuds att köpa en årsbiljett för kollektivtrafiken i Uppsala län via månatligt löneavdrag på nettolönen.
Biljetten, som har samma pris som en kontantköpt biljett, delas upp för betalning på 12 månader vilket ger en lägre månadskostnad än ett privat autogiro.
Just nu är det endast regionen som är anslutna till nettolöneavdraget, men då vi till hösten kommer att ha en ännu mer flexibel lösning är målet att ansluta fler företag och organisationer, så som kommunerna i länet.

 

Budget

Låg

Tidsåtgång

Mellan

Svårighets-grad

Mellan

Geografi

Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

Det behövs en arbetsgrupp som involverar berörda parter: HR, löneadministration, miljö och kollektivtrafik.

- Dedikerad person för att svara på frågor gällande ansökan och årsbiljettens giltighet samt hantera beställningarna hos Kollektivtrafikförvaltningen.
- En person som godkänner ansökningarna och svarar på frågor om nettolöneavdrag på lönen.
- Tidsåtgång för löpande hantering av beställningar och frågor ca 3–4 h/månad.

Resultat

- Just nu, 1 augusti 2018, har vi 858 st medarbetare med en aktiv årsbiljett via nettolöneavdrag.
- Från starten i oktober 2014 till och med augusti 2018 har totalt 2 552 st årsbiljetter beställts.
- Mellan 2015 och 2016 ökade antalet beställningar med 30 %, och mellan 2016 och 2017 med 21 %.

Mer detaljer

Från oktober kommer vi att erbjuda årsbiljetten via nettolöneavdrag digitalt i vår app. Bakgrundssystemet byggs så att beställaren, exempelvis en kommun, månadsvis skickar oss en lista på de telefonnummer som ska ha en biljett för kommande månad. Systemet skickar sedan automatiskt ut en biljett till respektive telefonnummer.
Systemet genererar även månadsvis en faktura på antal aktiva biljetter och som skickas till beställaren.
Då dragningen från medarbetarens lön sker i förskott behöver varken beställaren eller vi stå för risken.

Gör så här

Se Vad som behövs.
Huvudansvaret bör ligga på HR, personalavdelningen, som blir sammankallade för gruppen.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

- Vi försöker synliggöra förmånen genom att cheferna informerar alla nyanställda om erbjudandet, samt genom information på vårt intranät.

- Varje höst bjuder vi även in regionanställda som idag pendlar med bil minst tre dagar i veckan till att bli testresenärer och prova att resa kollektivt under 30 dagar, helt gratis. Ca sex månader efter testperioden får deltagarna besvara en uppföljningsenkät om hur de har rest sen dess. Av de 276 st. som besvarade den sista uppföljningsenkäten, för testresenärsaktiviteten som genomfördes oktober 2017, anger 17 st. att de köpt en årsbiljett.

Fallgropar:

- Vårt erbjudande har tyvärr inte varit så flexibelt som vi önskat. De som har anslutit sig mot nettolönaavdrag har förbundit sig att betala hela summan, även om man exempelvis avslutar sin tjänst inom regionen. Vi tror att det är viktigt att ha en flexibel lösning, där möjlighet till tidigare avslut finns för att göra det mer attraktivt.

Tips på andra som genomfört liknande insatser

Det finns ett flertal förmånsportaler, t.ex. Benify och Benefits, som erbjuder en kollektivtrafikbiljett mot nettolöneavdrag. Vi ser dock att flera offentliga förvaltningar inte väljer denna lösning utan istället vill ansluta sig direkt mot Kollektivtrafikförvaltningen.

Organisation(er) som står bakom insatser

Region Uppsala

Kontaktperson

Lina Brynö, Försäljningskoordinator
Kollektivtrafikförvaltningen UL, Region Uppsala
Telefonnummer: 018-XXX XX XX
Mailadress: lina.bryno(a)ul.se

Nattstopp – Kalmar länstrafik

Nattstopp är en möjlighet för Kalmar Länstrafiks resenärer som åker ensamma att själva få stiga av mellan två ordinarie hållplatser längs bussens linjesträckning där hen känner sig trygg.

 

Budget

Låg

Tidsåtgång

Mellan

Svårighets-grad

Mellan

Geografi

Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

- Samarbete och en gemensam arbetsgrupp mellan länstrafikbolag och trafikföretagen som kör busstrafik i aktuellt område/områden. Ansvarig för trafikplanering, och personalansvarig på trafikföretagen.
- Förarnas tro på att det är en bra sak.

Resultat

För dig som reser själv efter klockan 21.00 på kvällen kan du begära Nattstopp, för ett tryggare resande. Nattstopp erbjuds i hela Kalmar län längs bussens vanliga linjesträckning, till och med sista turen. Bussföraren avgör om det är trafiksäkert för dig att kliva av på önskad plats, mellan två ordinarie hållplatser.

Resenären gör så här:

Begär nattstopp senast vid hållplatsen innan, men allra helst redan vid påstigning, av Bussföraren.

Är det trafiksäkert släpps du av vid framdörren hos föraren. Det är bara du som kliver av.

Nattstopp drevs först på försök under 1 år i vissa områden inom Kalmar tätort. Effekten av Nattstopp mättes före och efter försöksperioden genom frågor kopplade till polisens trygghetsundersökningar. För de områden där Nattstopp prövades framgick tydligt att andelen som uppgav att de avstår att resa med kollektivtrafiken kvällstid har minskat kraftigt. Nattstopp är sedan 2010 permanentat i hela Kalmar län vilket innebär att du kan begära Nattstopp på alla linjer inom i länet efter klockan 21.00. Nattstopp är en möjlighet för dig som reser ensam att själv få stiga av mellan två ordinarie hållplatser längs bussens linjesträckning där du känner dig trygg.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

- Samarbete mellan länstrafiken, kommun och trafikföretag är en framgångsfaktor.

Fallgropar:

- Fallgroparna är att få med sig förarna och kunna argumentera mot synpunkter mot att stanna utanför hållplatser, försäkringsfrågor och ansvar om något skulle hända vid avstigning.

Tips på andra som genomfört liknande insatser

- Vår inspiration är hämtad från Toronto, det så kallade Request Stop.
- Upplands lokaltrafik
- Region Örebro
- Pilot i Stockholms lokaltrafik

Organisation(er) som står bakom insatser

Kalmar länstrafik

Bilder

Fotograf: Jan Magnusson, Kalmar kommun

Nattstopp - Kalmar länstrafik
Nattstopp - Kalmar länstrafik

Kontaktperson

Karolina Höckerfelt, Kommunikatör
Kalmar Länstrafik, Landstinget i Kalmar län
Telefonnummer: 010 - XX XX XXX
Epost: karolina.hockerfelt(a)ltkalmar.se

Jämställd (eller helt enkelt ”smartare”) snöröjning

När Karlskoga kommun 2010 analyserade sin snöröjning insåg de att snöröjningen inleddes främst kring större bilvägar och arbetsplatser.  Bilister, varav majoriteten är män, prioriterades före gångare, cyklister och kollektivtrafikresenärer, som oftare är kvinnor, barn, funktionsnedsatta och äldre. Detta trots att det är svårare för en gångare eller cyklist att ta sig fram i en decimeter snö än vad det är för en bilist. En omprioritering gjordes och utan ökade kostnader är staden nu mer tillgänglig för alla medborgare. Färre behöver ta bilen för att vintervädret gör det svårt att cykla eller gå.  Bilisterna visade sig också köra försiktigare och bilincidenterna minskade något efter omläggningen av snöröjningen.

Budget

Låg

Tidsåtgång

Låg, Mellan

Svårighets-grad

Mellan, Hög

Geografi

Tätort

Organisation

Offentlig org.

Vad som behövs

- En eller ett par handlingskraftiga personer som driver igång arbetet
- Förankring bland berörda chefer och medarbetare, som skapar vilja bland dessa samt bland de entreprenörer som bedriver snöröjningen.
- Hålls förändringen inom ursprunglig budget, som i Karlskoga, krävs inga politiska beslut men likväl politisk förankring
- En schematisk kartläggning av hur snöröjningen ser ut i dagsläget, och en plan för hur snöröjningen istället ska prioriteras
- Medvetenhet om att insatsen ställer ökade krav på kommunal samordning och planering av snöröjningen

Resultat

I och med omläggningen är det färre som behöver ta bilen bara för att busshållsplatser, gång- och cykelvägar är oframkomliga, vilket ger miljövinster. Vid en tidig uppföljning kunde man skönja färre bilincidenter, förmodligen för att bilisterna kör mer försiktigt när snöröjningen förläggs något senare. I teorin bör också den ökade framkomligheten för gångare och cyklister minska risken för fallolyckor (det är tre gånger fler gångtrafikanter än bilister som skadas i singelolyckor på grund av halka) men detta är inget som undersökts i Karlskoga. Utan ökade kostnader fördelas nu stadens resurser på ett mer jämlikt sätt, och staden är mer rättvist tillgänglig.  De som var vana vid att prioriteras i snöröjningen hade inledningsvis en del synpunkter efter omläggningen, vilka fick bemötas.

Gör så här!

  1. Samla rätt personalgrupp och vrid och vänd på frågan. I Karlskoga kom diskussionen om snöröjning upp under en jämställdhetsutbildning där gruppen först tänkte att snöröjning inte har något med jämställdhet att göra. Vid närmare eftertanke insåg gruppen dock att stadens resurser styrdes mot att först prioritera större bilvägar och stora arbetsplatser (som ofta utgörs av industrier), trots att det vore smartare att först snöröja gång- och cykelvägar och att prioritera vägar till förskolor eftersom det är hit många åker innan de tar sig till sin arbetsplats. Tips! - Även andra kommunala frågor kan vridas och vändas utifrån frågeställningen ”Vilka grupper prioriteras när vi gör som vi gör idag?”.
  2. Kartlägg nuläget, så att ni får bra underlag att presentera för beslutsfattare. I Karlskoga gjordes en schematisk kartläggning och därefter föreslogs en omläggning i prioritering av snöröjningen(se bifogat dokument).
  3. Besluta om förändrade prioriteringsordningen. Informera och motivera för berörda parter varför omläggningen görs, så att detta är väl förankrat.
  4. Inför förändringen, och följ upp resultatet. Revidera och förbättra vid behov.

Notera! I Karlskoga gick processen från idé till handling relativt fort och smidigt, mycket för att så många av nyckelpersonerna som behövde vara med på tåget fanns samlade i samma rum när idén uppstod. Under andra förutsättningar kan förmodligen mer tid och handläggning behövas, vilket förstås gör insatsen lite mer komplicerad och tidsåtgången högre.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

Nyckeln i Karlskogas satsning var först och främst att olika personalbefattningar möttes i uppgiften att tänka nytt kring befintlig verksamhet. En god grogrund för kreativitet helt enkelt! En annan framgångsfaktor var att inte göra förändringen onödigt omfattande och krånglig utan att helt enkelt testa den nya lösningen (även fast resultaten förstås kan bli goda även i en kommun där frågan behöver längre behandlingstid innan genomförande). Hur man bäst kommunicerar förändringen är en fråga värd att lägga vikt vid. Jämställd snöröjning skulle lika gärna kunna beskrivas som smartare snöröjning eller tillgänglig snöröjning. Oavsett vilket begrepp som används, se till att verkligen få med alla de aktörer som berörs av förändringen på tåget. Motivation är nyckeln! En annan viktig framgångsfaktor är förstås att verkligen leverera i nivå med det som kommuniceras; om gångare, cyklister, kollektivtrafikresenärer, äldre och föräldrar (målgrupper som alla är tänkt att gynnas av förändringen) inte upplever någon förbättring i nivå förväntningarna, samtidigt som bilister upplever (eller bara hört talas om) en försämring så blir satsningen svår att motivera i längden.

Fallgropar:

Den största fallgropen handlar om de ökade kraven som i och med förändringen nu ställs på kommunens samordning av den nya snöröjningsprincipen. TIllgänlig snöröjning handlar om att snöröja i en viss ordning, så att t.ex. inte snövallar uppstår gentemot cykelbanor, och det ställer högra krav på att entreprenörer är synkade och kan anpassa sig efter varandra (alternativt att färre entreprenörer används entreprenör hantera flera event. Detta är viktigt att vara förberedd på vid införandet

Tips på andra som genomfört liknande insatser

Flera kommuner har senare gjort liknande satsningar, bl.a. Huddinge, Karlstad, Botkyrka, Umeå och Stockholm.

Organisation(er) som står bakom insatser

Karlskoga kommun

SKL har gjort en film som beskriver satsningen:

Kontaktperson

Bosse Björk, Samhällsplaneringschef
Karlskoga kommun
Telefonnummer: 0586 610 00 (Växeln)
Epost: bosse.bjork@karlskoga.se

Öppen elbilspool, för kommunanställda och allmänheten

Knivsta kommun har sedan 2016 en kommunal elbilspool för bilburna tjänsteresor, som låter allmänheten använda fordonen efter arbetstid. Poolen består av 4 bilar som är placerade vid kommunhuset, vilket också angränsar till ett nybyggt bostadsområde. Fordonspoolen hanteras inte internt av kommunen utan genom företaget MoveAbout, som genom upphandlingen även sköter all service och underhåll, kundtjänst och försäkringsärenden. Upphandlingen är Open source och kommunen delar gärna med sig av den!

 

Budget

Mellan

Tidsåtgång

Låg

Svårighets-grad

Mellan

Geografi

Tätort

Organisation

Offentlig org.

Vad som behövs

- Förankring med kommunens fordonsansvariga
- Samsyn i kommunens ledningsgrupp mellan olika förvaltningar
- Behov av vissa tjänsteresor med bil
- Utse samordnare och ”Ambassadör”
- Upphandlingsunderlag

Resultat

Kommunen har minskat sina ”egna” fordon och behöver inte köpa in fler sedan bilpoolen etablerats, trots att antalet anställda ökar stadigt. Kommunens fordonskostnader har påverkats positivt eftersom inga nya fordon behöver köpas in, och inga problem med restvärden finns.

Gott nyttjande hos privatpersoner på kvällar och helger eftersom poolen har placerats i ett helt nybyggt område och så att säga ”fanns redan när människor flyttade in”. Således är behovet av att köpa en egen bil bland privatpersoner mindre.

Gör så här!

1. Bestäm på högsta förvaltningsnivå att alla förvaltningar ska vara med och betala kostnaderna för poolen. (Vissa specifika fordon som används för särskilda ändamål finns dock kvar i ”egen” regi).

2. Anvisa en lämplig, trygg och synlig plats där bilpoolen ska stå. Reservera parkering för särskilt ändamål (bilpool) i bästa läge. Sätt upp laddstolpar.

3. Upphandla bilpoolen. Upphandlingsunderlaget från Knivsta kommun är Open Source – ring oss så får ni hela underlaget att använda med ert organisationsnummer och önskat antal fordon. Här kan ni också ställa krav på vilka bränslen och fordonstyper ni önskar ha i poolen.

4. Informera på kommungemensamma träffar om hur systemet fungerar.

5. Vid behov, informera privatpersoner. I Knivsta har dock inte särskilda insatser för detta behövts.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

Placeringen av poolen i stationsnära läge, samt att den etablerats redan innan folk flyttat in.

Avsätt mark för aktörer att etablera laddstolpar i kommunens samtliga tätorter. Detta behövs sannolikt ej i kommuner med liten geografiks yta. I takt med att nyare elbilar finns att tillgå uppdateras poolen för bättre räckvidd.

Fallgropar:

Ha inte för snävt antal fordon i upphandlingen- den bör kunna medge option på ett antal fordon utöver basflottan. Se gärna till att ha flera olika fordonstyper, även tjänstecyklar och skåpbilar.

Vi på VGR har satt upp ramar för projektet, men det är fritt att forma mycket själv för de kommunala projektledarna. Det har dock visat sig att engagemang ger resultat, och de kommuner som verkligen har lagt ner tid och arbete i projektet har också nått störst framgång. Här är Halmstad ett gott exempel, och även Mölndal och Vänersborg.

Organisation(er) som står bakom insatser

Knivsta kommun

Bilder

Knivsta kommun

Knivsta kommun

Kontaktperson

Martin Gunnarsson, trafikplanerare
Samhällsbyggnadskontoret, Knivsta kommun
Telefonnummer: 018 XX XX XX
Epost: martin.gunnarsson(a)knivsta.se

Förmånscykel – Jönköpings kommun

Huvudmålet för insatsen är att uppmuntra fler kommunalt anställda att välja cykeln för sin arbetspendling. Samtliga tillsvidareanställd får två gånger per år erbjudande att genom Jönköpings kommun hyra en kvalitetscykel genom brutto­löneavdrag. Inga fakturor skickas ut utan den anställde betalar genom månadsvisa löneavdrag.

 

Budget

Låg

Tidsåtgång

Mellan

Svårighets-grad

Mellan

Geografi

Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

- Intern arbetsgrupp (t ex representanter för ekonomi, miljö, upphandling, kommunikation och hållbart resande).
- Beslut i KS för bred förankring.
- Upphandling (förslagsvis genom tjänstekoncession).
Avtal mellan personuppgiftsansvarig (beställare) och personuppgiftsbiträde (leverantör) enligt GDPR (tidigare PUL).
- Dedikerad person för kommunikation internt samt för personalrelaterade frågor och bruttolöneavdraget hos HR.
- Tidsåtgång för uppstart cirka 100 arbetstimmar. Under löpande tid cirka 10 timmar/månad och 20 timmar/månad vid nya erbjudanden.

Resultat

- Totalt 2346 cyklar har beställts i Jönköpings kommun. Av dessa är 1392 elcyklar (59 %). Totalt 18 % av de tillsvidareanställda har nappat på erbjudandet hittills.
- Vi har informerat väl inför varje beställningsomgång vilket har gett en kännedom på 92 % i organisationen om att kommunen erbjuder förmånscykel (RVU 2016).
- Att beställa förmånscykel var vanligast i åldersgruppen 46-55 år följt av 36-45 år, 56 år eller äldre och sist 35 år eller yngre (Utvärdering av förmånscyklarna 2017).
- 71 % av de svarande har använt förmånscykeln för arbetspendling och 28 % anger att någon annan familjemedlem pendlat till arbete eller skola med förmånscykel (Utvärdering av förmånscyklarna 2017).
- Främsta ändamålet för förmånscyklarna är arbetspendling (63 %), fritidsanvändning (47 %) och träning (13 %) (Utvärdering av förmånscyklarna 2017).
- 70 % cyklade mer efter levererad förmånscykel och 25 % cyklade lika mycket. 4 % hann inte få sin cykel inom cykelsäsongen var över och 1 % cyklade mindre (Utvärdering av förmånscyklarna 2017).
- 92 % var nöjda med sina förmånscyklar (60 % mycket nöjda) och 2 % var missnöjda (Utvärdering av förmånscyklarna 2017).

Gör så här!

- Intern arbetsgrupp (t ex representanter för ekonomi, miljö, upphandling, kommunikation  och hållbart resande)
- Beslut i KS för bred förankring
- Upphandling (förslagsvis genom tjänstekoncession)
- Avtal mellan personuppgiftsansvarig (beställare) och personuppgiftsbiträde (leverantör) enligt GDPR (tidigare PUL)
- Involvera de lokala cykelhandlarna om möjligt (t ex efterjustering eller service)
- Dedikerad person för kommunikation internt samt för personalrelaterade frågor och bruttolöneavdraget hos HR.
- Tidsåtgång för uppstart cirka 100 arbetstimmar. Under löpande tid cirka 10 timmar/månad och 20 timmar vid nya erbjudanden.
- Om kostnadsneutralitet vill uppnås så läggs en administrativ avgift på utöver leasingkostnaden (t ex 5 % påslag samt 15 kr i administrativ avgift för att kompensera för personalkostnader).
- Förhandla fram option om återlämnande av cyklar gentemot leverantör vid sjukdom eller uppsägning.
- Kommunicera tydligt och väl på intranätet och genom organisationens chefer. Besök förvaltningar och avdelningar och informera.
- Mailutskick till samtliga tillsvidareanställda.
- Broschyr till alla arbetsplatser.
- Arrangera visningar på plats där anställda kan känna och klämma på utvalda cyklar ur sortimentet.
- Tipsa media.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Framgångsfaktorer:

- Bred förankring i organisationen och hos politiken.
- Gedigen kommunikation av erbjudandet.
- Upparbetad terräng sedan tidigare (Jönköpings kommun har sedan 2013 erbjudit test av elcyklar genom kampanjen Inga onödiga bilresor).
- Uttalad kontakt för frågor kring förmånscyklarna.

Fallgropar:

- Ha en tydlig strategi för hantering av personuppgifter.

- Var noga med att deadlinen för leverans till kund uppfylls.

Tips på andra som genomfört liknande insatser

  • Västerås Stad
    - Region Halland
    - Trollhättans Stad
    - Katrineholms kommun
    - Norrköpings kommun
    - Linköpings kommun

Organisation(er) som står bakom insatser

Jönköpings kommun

Bilder

Cykelvisning april 2016, Jönköpings kommun

Cykelvisning april 2016, Jönköpings kommun
Cykelvisning april 2016, Jönköpings kommun

Kontaktperson

Olle Gustafsson, Projektledare hållbart resande
Stadsbyggnadskontoret, Jönköpings kommun
Telefonnummer: 036 XX XX XX
Epost: olle.gustafsson(a)jonkoping.se

Cykelvänlig arbetsplats

Syftet med projektet Cykelvänlig arbetsplats är att öka andelen resor som görs med cykel till och från arbetet samt i tjänsten, och därmed minska bilåkandet. Detta åstadkoms genom att rikta sig till arbetsplatser i Västsverige och förmå dem att bli så cykelvänliga som möjligt. Varje deltagande arbetsplats kartlägger hur cykelvänliga de är genom att försöka uppfylla så många som möjligt av 20 fördefinierade cykelvänliga kriterier. I slutet av projektet, som löper årsvis feb – okt, uppmärksammas ett urval arbetsplatser som är extra cykelvänliga.

Budget

Låg

Tidsåtgång

Mellan

Svårighets-grad

Låg

Geografi

Landsbygd & Tätort

Organisation

Företag & Offentlig org.

Vad som behövs

Regional projektledare med övergripande ansvar
Kommunala projektledare som kontaktperson för deltagande arbetsplatser som också sköter rekrytering av arbetsplatser (viktigt för den lokala förankringen och för lokal kännedom/lokala förutsättningar).
Projekthemsida
Fastställda cykelvänliga kriterier
Kommunikationsmaterial
Diplom och skyltar till deltagande arbetsplatser som bevis på nivå och deltagande
Ev vinst för cykelvänligaste arbetsplatsen

Resultat

Cykling kommer upp högre på agendan bland deltagande arbetsplats, och flera arbetsplatser har storsatsat för att verkligen bli cykelvänliga. Huruvida cyklingen på deltagande arbetsplatser verkligen ökar mäter vi inte, däremot vet vi att deltagande arbetsplatser till största del är nöjda med projektet och tycker det är ett bra sätt att uppmärksamma cykling.

Gör så här!

Rigga projektet – Här ingår att ta fram en projekthemsida för administrering av projektet, skriva projektplan, ta fram budget, fastställa cykelvänliga kriterier, ta fram kommunikationsmaterial, besluta om diplom/skylt och vinst, besluta om projektperiod etc. Mycket av detta kan kopieras år från år, så den största arbetsbördan kan direkt kopplas till första året. Största kostnaden för projektet är att ta fram en fungerande hemsida, vilken sedan bara behöver underhållas.
Rekrytera kommuner och kommunala projektledare – För att säkerställa lokal förankring och för att anpassa projektet till lokala förutsättningar har vi på VGR tagit hjälp av kommunala delprojektledare. Bara arbetsplatser i en kommun med utpekad delprojektledare kan delta. Varje år tillfrågas kommunerna i Västra Götaland och i Halland om de vill delta i projektet. Varje kommun som deltar utser en kommunal projektledare.
Projektledning på regional nivå – Ledning och administrering av projektet på övergripande nivå. Kommunicera ut projektet brett, stötta kommunala projektledare osv.
Projektledning på kommunal nivå – Ledning och administrering av projektet på kommunal nivå. Här ingår bl.a. att rekrytera arbetsplatser, stötta arbetsplatserna under projektperioden, kolla av uppfyllda kriterier, utse vinnare på kommunal nivå och nominera kandidat till regional utmärkelse. Vi på VGR har lämnat mycket fritt på kommunal nivå, men satt upp ramar för deltagande kommuner.
Utse vinnare – I slutet av projektperioden läses antal kriterier som deltagande arbetsplatser uppfyllt under året av. Detta ligger till grund för antal stjärnor som arbetsplatsen når upp till, och vad som kommuniceras ut på den skylt som arbetsplatsen får som bevis på deltagande och resultat. Minst 5 st uppfyllda kriterier medför 1 stjärna på skylten, minst 10 uppfyllda kriterier ger 2 stjärnor på skylten och minst 15 uppfyllda kriterier av de totalt 20 ger 3 st stjärnor på skylten.  Skyltar och diplom delas ut till deltagande arbetsplatser. Den kommunala projektledaren kan välja att utse kommunala vinnare, men det är inget krav. Varje kommun nominerar sin/sina bästa arbetsplatser till den regionala tävlingen där cykelvänligaste arbetsplatsen utses. Även årets raket (den arbetsplats som utvecklats mest under året) och årets nykomling uppmärksammas. Pris till vinnarna är att omnämnas i den film som finns för projektet, och som visas på SF-bio efter projektslut. Vinnarna får även ett speciellt diplom som bevis på vinst, samt en liten egen animering att sprida i sociala medier och på egna hemsidan.
Utvärdering – Utvärdering av projektet. Måluppfyllnad, hur kriterier funkar, etc.

Framgångsfaktorer och fallgropar

Konceptet i sin helhet är väldigt enkelt, och det mesta sköter sig självt när väl arbetsplatser har rekryterats. Att rekrytera arbetsplatser har dock visat sig vara lite knepigt för vissa deltagande kommuner. Största delen av arbetet som de kommunala projektledarna lägger ner är för att rekrytera arbetsplatser. En framgångsfaktor är att hitta rätt personer på arbetsplatserna för att projektet ska landa väl.

Många av de deltagande arbetsplatserna vittnar om att det är uppskattat att kunna visa utåt att de jobbar med hållbart resande/cykling, och att man får hjälp med förslag på åtgärder att ta sig an. Priset, att nämnas för en bred publik är också uppskattat.

Vi på VGR har satt upp ramar för projektet, men det är fritt att forma mycket själv för de kommunala projektledarna. Det har dock visat sig att engagemang ger resultat, och de kommuner som verkligen har lagt ner tid och arbete i projektet har också nått störst framgång. Här är Halmstad ett gott exempel, och även Mölndal och Vänersborg.

Tips på andra som genomfört liknande insatser

Konceptet har sitt ursprung i Göteborg. Där är upplägget lite annorlunda. Vi på VGR har valt att forma om konceptet för att det ska passa i hela regionen, både i stad och på landsbygd, för små och stora företag och för privata och offentliga arbetsplatser. Vi har därför valt att inte ha specifika kriterier för varje stjärnnivå, det är istället fritt att välja ur en pott om 20 st cykelvänliga kriterier. Uppfylls minst 5 kriterier får arbetsplatsen en stjärna, uppfylls minst 10 kriterier ges 2 stjärnor och uppfyller en arbetsplats minst 15 kriterier ges 3 stjärnor, vilket också är högsta nivån.

Konceptet Cykelvänlig arbetsplats finns även i Uppsala, Gävleborg, Växjö, Mälardalen, Helsingborg, Sundsvall, Region Örebro, Linköping (ej startat än), Västmanland (uppstart inom kort).

Under 2019 är målet att Göteborg och VGR ska ha ett gemensamt koncept och gemensam plattform för Cykelvänlig arbetsplats.

Organisation(er) som står bakom insatser

Västra Götalandsregionen (i nära samarbete med deltagande kommuner)

Film om projektet (lång version)

Film om projektet (kort version)

Bilder

Bilderna är från 2017 års prisutdelning. Den ena visar hur vi uppmärksammar en avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och den andra visar när Kollektivtrafiknämndens ordförande i Västra Götalandsregionen, Ulrika Frick delar ut priset till 2017 års Cykelvänligaste arbetsplats, CPAC Systems (som även vann 2016).

Kontaktperson

Namn: Karin Ryberg

Titel: Regionutvecklare

Arbetsplats: Västra Götalandsregionen

Telefonnummer: 0700-XX XX XX

Mailadress: karin.ryberg(a)vgregion.se

Projektets hemsida: www.cykelvanligarbetsplats.se